Hoppa till huvudinnehållet

Tre reformer för en långsiktig kompetensförsörjning

Omställningsfonden släpper idag rapporten "Att framtidssäkra kompetens. En rapport om behoven på arbetsmarknaden - nu och i framtiden". Rapporten tar sikte på de reformer som krävs för en långsiktig kompetensförsörjning. 

Redan innan covid-19 stod den svenska arbetsmarknaden inför stora utmaningar till följd av digitaliseringen - en omställning som ökat i snabb takt under pandemin. Digitaliseringen medför ökade krav på ny kompetens hos medarbetare samtidigt som vissa jobb väntas försvinna. 

Stark efterfrågan i välfärden

I vissa sektorer råder dock stor efterfrågan på arbetskraft, exempelvis inom välfärdssektorn. De kommande 10 åren förväntas antalet barn, unga och framför allt äldre öka, vilket medför ökade krav på samhällsservice. En halv miljon medarbetare behöver rekryteras fram till 2026 enligt SKR.

– Det kommer att bli nödvändigt att ständigt vidareutbilda sig och ställa om sina kompetenser för att förbli anställningsbar genom hela arbetslivet Men för att det ska bli enklare krävs en rad politiska åtgärder, säger Eva Wikström, vd på Omställningsfonden.

Kompetensutveckling bra för alla

I rapporten som Omställningsfonden släpper idag presenteras tre nödvändiga reformer för att säkra en långsiktig kompetensförsörjning på arbetsmarknaden genom livslångt lärande och karriärväxling.

– Att satsa på kompetensutvecklande åtgärder är bra för medarbetare, arbetsgivare och samhället i stort. Den enskilda medarbetaren investerar i sin karriärutveckling samtidigt som arbetsgivaren kan rekrytera rätt kompetenser. På så sätt kan vi stärka den svenska arbetsmarknaden, både nu i kris och på lång sikt, säger Eva Wikström.

Omställningsfondens förslag på reformer:

1. Ökade möjligheter till validering. Ett nationellt system för validering behöver bli verklighet och finansieras av staten, för att säkerställa likvärdiga förutsättningar oavsett var i landet du bor. Det krävs också gemensamma riktlinjer för valideringsprocessen. Det är dock viktigt med flexibilitet, så att det går snabbt för personen att komma i arbete eller vidare till studier utan onödiga steg och formalia.

2. Utbildning under hela livet. En helt avgörande faktor för att människor ska kunna skaffa sig en ny utbildning är att de kan försörja sig under studietiden. Nivån på studiestödet behöver ökas för att en yrkesverksam person med familj ska kunna se vidareutbildning som ett realistiskt alternativ. Möjligheten att få extra veckor av studiestöd bör av arbetsmarknadsskäl utvidgas.

3. Utbildningsplatser i hela landet. Människor måste ges möjlighet till kompetensutveckling oavsett var de bor. Det är angeläget att tillgången till distansutbildningar ökar, både för att öka tillgången till studier för personer som bor i glesbygden och för att möjliggöra arbete och studier samtidigt.

Publicerad 30 september 2020 Nyhet

Fler nyheter

Presskontakt

Anette Nordenfelt

Kommunikationschef