Validering av barnskötare ger nya möjligheter

Det känns fantastiskt att vi har fått möjlighet att utveckla hela processen, säger Helena Broman, som varit en av drivkrafterna bakom satsningen.

Från pilot till permanent modell

Bakgrunden till satsningen var att kommunen såg att behovet av behöriga barnskötare skulle öka i takt med att antalet barngrupper växte, eftersom kommunen stod inför stora utmaningar kopplade till samhällsomvandlingen i Skellefteå. Samtidigt fanns många medarbetare i förskolan utan formell utbildning.

– Man insåg att det fanns en stor grupp kompetenta medarbetare som redan gjorde ett bra jobb, men som saknade papper på sina kunskaper. Genom validering kunde vi ge dem chansen att synliggöra det de redan kan och komplettera med utbildning där det behövdes, berättar Helena.

Arbetssättet fick namnet Kompetensslussen, och efter två omgångar har det nu blivit en del av kommunens ordinarie verksamhet. Kompetensslussen ska som grund bygga broar mellan yrkesutbildningar på förvaltningen via slussen. Syftet med insatsen är att ge medarbetare möjlighet till validering och utbildning. Utbildningen kommer att vara möjlig att genomföra på distans och med flexibilitet.

En individuell resa mot behörighet

Valideringen börjar med ett välkomstsamtal för information, självskattning och efter det ett fördjupat samtal och besök på arbetsplatsen, där valideraren får se hur personen arbetar med barngruppen.

– Det är viktigt att bygga förtroende och få till ett fysiskt möte. Många underskattar själva vad de faktiskt kan. När man träffas och pratar om vardagssituationer i arbetet blir det tydligt hur mycket erfarenhet de har, säger Helena.

Därefter får varje deltagare en individuell studieplan. Den lägsta studietakten är 25 procent, men de flesta läser på 50 procent – ofta parallellt med heltidsarbete. För de flesta tar det mellan sex månader och ett år att bli färdig. Litteraturen bekostas av Omställningsfonden, som också bidragit med projektmedel och lön till projektledare.

Vid projektets slut har ca 250 medarbetare gått igenom valideringsprocessen och utbildats till barnskötare eller lärarassistent.

– Det har verkligen gett ringar på vattnet. Vi ser ökad yrkesstolthet, trygghet i rollen och motivation att fortsätta lära. Det blir tydligt att man kan utvecklas inom sitt yrke, säger Helena.

Lärdomar och utmaningar längs vägen

Att skapa en fungerande modell för validering har inte varit utan hinder.

– Det svåraste i början var att hitta rätt verktyg för att bedöma kunskap. Hur vet man egentligen vad en person kan? Vi började med intervjuer, men det gav inte hela bilden. Nu kombinerar vi självskattning, samtal och observationer ute på arbetsplatserna, berättar Helena.

Under åren har kommunen också fått byta digitala plattformar flera gånger, vilket har inneburit att materialet fick byggas om från grunden.

– Men med tiden har allt satt sig. Vi har byggt upp en modell som fungerar och som är väl förankrad i organisationen, säger Helena.

En del av kommunens långsiktiga kompetensförsörjning

Idag är valideringen en del av en ny enhet i Skellefteå kommun – Karriär och utveckling, inom avdelningen Karriär och attraktion. Där arbetar Helena tillsammans med kollegor för att utveckla kommunens kompetensförsörjning.

– Vi har även tagit fram en kompetenstrappa som visar hur man kan utvecklas inom sitt yrke. Det gör att fler ser möjligheter att stanna kvar och växa i organisationen, säger hon.

Råd till andra kommuner

– Det viktigaste är att vara flera som samarbetar och bollar med varandra. Se till att ha förankring i verksamheten och att cheferna är med på tåget. Och framför allt, se validering som en investering i människor. Det stärker både individen och organisationen.