När Liidia blev uppsagd från sitt jobb som barnskötare i Sigtuna var det början på en tuff, men också utvecklande resa. I dag är hon snart klar med sin undersköterskeutbildning och ser fram emot att arbeta inom vården, helst med barn och ungdomar.
Från barnskötare till blivande undersköterska – Liidias resa med stöd från Omställningsfonden
Rådgivningen blev avgörande
– Jag trivdes väldigt bra på förskolan där jag jobbade. Det var en liten arbetsplats där jag kände mig trygg och tog stort ansvar. Så när kommunen meddelade att förskolan skulle stängas ner i januari 2024 blev det en chock. Jag hade varit fast anställd och kände mig säker, men plötsligt var jag varslad om uppsägning på grund av arbetsbrist, berättar Liidia.
Hon började söka nya jobb – men utbudet var begränsat. Många tjänster som personlig assistent krävde undersköterskekompetens, och en visstidsanställning som erbjöds av arbetsgivaren kändes som ett steg tillbaka.
Från uppsägning till nya studier – allt började med ett möte
I samband med uppsägningen deltog hon i ett informationsmöte som arbetsgivaren ordnat tillsammans med Omställningsfonden. Där fick hon höra talas om omställningsstudiestödet från CSN, och började undersöka möjligheten att läsa vidare.
– Jag visste redan att jag ville utbilda mig till undersköterska, och med vissa tidigare kurser och erfarenheter kunde jag korta ner utbildningen till 14 månader. Men när jag ansökte om stödet fick jag avslag – jag hade inga CSN-dagar kvar, och uppfyllde inte heller alla kriterier för omställningsstudiestöd.
Det blev en tuff period. Liidia hade redan börjat plugga, men stod utan ersättning. Men när hon inte fick omställningsstudiestöd klev Omställningsfonden in.
– Jag är så tacksam för min rådgivare Emma. Hon var öppen, tillgänglig och väldigt hjälpsam genom hela processen. När det blev nej från CSN sa hon direkt: ”Då löser vi det på annat sätt.” Tack vare Omställningsfonden kunde jag fortsätta utbildningen med inkomstersättning.
Vill prova olika vägar men drömmer om att jobba med barn
Utbildningen har varit både givande och utmanande, med två praktikperioder och engagerade handledare. Nu är Liidia i slutspurten och i november är hon klar.
– Jag vill inte göra något halvdant, så att både jobba och plugga samtidigt hade inte varit rätt för mig. Nu vill jag bli klar och söka ett jobb som jag verkligen vill ha. Jag drömmer om att arbeta med barn, kanske på förlossningsavdelning, men först måste jag få min utbildning godkänd av Socialstyrelsen.
Ansökan är inskickad – och under väntetiden vill hon prova olika arbetsplatser för att hitta rätt.
Det finns så många möjligheter som undersköterska. Jag kan tänka mig att bygga på min kompetens också framöver, för att stå starkare på arbetsmarknaden och kunna konkurrera om jobben jag vill ha, säger Liidia.
”Det finns alltid en väg vidare – var inte rädd för att fråga”
Till andra som går igenom en liknande omställning vill Liidia skicka med hopp – och mod.
– Var inte rädd för att börja något nytt. Jag vet att en uppsägning kan kännas otrygg, jag har själv varit där. Men det finns hjälp att få och människor som vill stötta. Våga fråga, våga lyssna – och försök hitta din egen väg. Det finns alltid en möjlighet att gå vidare.