Sju av tio unga vuxna räknar med att byta karriär någon gång under sitt arbetsliv, visar en nySifoundersökning. I dag släpper Omställningsfonden rapporten Att utbilda oss genom hela arbetslivet, och presenterar tillsammans med parterna i välfärdssektorn tre reformförslag för hur vi ska klara rekryteringsbehovet och kompetensförsörjningen på framtidens arbetsmarknad.
– Arbetsmarknaden förändras i dag i snabb takt. Digitalisering, automatisering och globalisering innebär att jobb försvinner, andra tillkommer och många förändras. Den utbildning vi skaffade i 20-årsåldern räcker inte för ett helt arbetsliv. Att byta karriär mitt i livet har blivit vanligare och allt pekar på att det kommer att fortsätta så, säger Lars Hallberg, vd för Omställningsfonden.
Omställningsfonden är en icke vinstdrivande stiftelse som ägs av parterna, med uppdrag att underlätta för omställning inom välfärdssektorn. I dag släpper Omställningsfonden rapporten Att utbilda oss genom hela arbetslivet, och presenterar tillsammans med parterna tre förslag på reformer som krävs för att Sverige ska kunna bibehålla konkurrenskraften på en global arbetsmarknad.
En ny Sifoundersökning beställd av Omställningsfonden visar att de flesta svenskar är inställda på att byta karriär i framtiden. 67 procent av svenskarna i åldern 18–29 år tror att de kommer att skaffa ett nytt yrke eller en ny utbildning någon gång under arbetslivet. I åldersgruppen 30–49 år tror strax över hälften, 53 procent, att de kommer att byta karriär någon gång.
– Alla måste ges möjlighet att växa med en föränderlig arbetsmarknad. Det är bra för enskilda arbetstagare, för arbetsgivarna och för Sveriges ekonomi. Om man från politikens sida menar allvar med att möjliggöra ett livslångt lärande måste man agera. Ett reformerat utbildningssystem är nödvändigt för att alla som vill ska kunna jobba på framtidens arbetsmarknad, säger Lars Hallberg.
Omställningsfondens tre förslag på reformer:
1. Utbildning under hela livet
Regeringen bör ge högskolan och yrkeshögskolan i uppdrag att aktivt främja omställning för den etablerade arbetskraften, exempelvis genom att kursutbudet i högre grad anpassas för yrkesverksamma. Även yrkesvux bör få en tydligare omställningsroll för vuxna som vill karriärväxla till ett bristyrke. Det måste också bli lättare att få sin kompetens validerad genom ett statligt finansierat system, samtidigt som branschvalideringen värnas.
2. Utbildningsplatser i hela landet
Människor ska kunna vidareutbilda sig via vuxenutbildning, distansutbildning eller andra utbildningsvägar i hela landet. Exempelvis bör det alltid vara möjligt att tentera kurser på närmsta högskola. Staten bör ta ett större ansvar än i dag för att det ska finnas ett brett och likvärdigt utbildningsutbud som möter arbetsmarknadens behov i hela landet.
3. Utökat studiemedel för yrkesverksamma
En helt avgörande faktor för att människor ska kunna skaffa sig en ny utbildning och karriär är möjligheten att försörja sig under studietiden. I dag kan man få studiemedel till och med 56 års ålder, men redan vid 47 års ålder minskar antalet veckor som man kan ta studielån. Båda dessa åldersgränser måste höjas. Nivån på studiemedlen kan också behöva anpassas så att en yrkesverksam person med familj har råd att omskola sig.
Om Sifoundersökningen
Sifoundersökningen genomfördes som en webbaserad enkät under perioden 14–20 maj 2019. 1 141 personer svarade på frågan: Tror du att du någon gång under ditt arbetsliv kommer att byta karriär, alltså skaffa ett nytt yrke eller en ny utbildning? Nedan redovisas resultatet för åldersgruppen 18–29 år. Resultat för befolkningen som helhet inom parentes.
Ja, definitivt: 26 procent (17 procent)
Ja, förmodligen: 41 procent (32 procent)
Nej, förmodligen inte: 20 procent (38 procent)
Nej, definitivt inte: 2 procent (6 procent)
Tveksam, vet ej: 11 procent (7 procent)
Publicerad 12 augusti 2019 Pressmeddelande
