Hoppa till huvudinnehållet

Rapport: Att utbilda oss genom hela arbetslivet

I dag släpper Omställningsfonden rapporten Att utbilda oss genom hela arbetslivet, och presenterar tillsammans med parterna i välfärdssektorn tre reformförslag för hur vi ska klara rekryteringsbehovet och kompetensförsörjningen på framtidens arbetsmarknad.

– Arbetsmarknaden förändras i dag i snabb takt. Digitalisering, automatisering och globalisering innebär att jobb försvinner, andra tillkommer och många förändras. Den utbildning vi skaffade i 20-årsåldern räcker inte för ett helt arbetsliv. Att byta karriär mitt i livet har blivit vanligare och allt pekar på att det kommer att fortsätta så, säger Lars Hallberg, vd för Omställningsfonden.

7 av 10 unga räknar med att byta karriär

I dag släpper Omställningsfonden rapporten Att utbilda oss genom hela arbetslivet, och presenterar tillsammans med parterna tre förslag på reformer som krävs för att Sverige ska kunna bibehålla konkurrenskraften på en global arbetsmarknad.

En ny Sifoundersökning beställd av Omställningsfonden visar att de flesta svenskar är inställda på att byta karriär i framtiden. 67 procent av svenskarna i åldern 18–29 år tror att de kommer att skaffa ett nytt yrke eller en ny utbildning någon gång under arbetslivet. I åldersgruppen 30–49 år tror strax över hälften, 53 procent, att de kommer att byta karriär någon gång.

Alla måste få växa

– Alla måste ges möjlighet att växa med en föränderlig arbetsmarknad. Det är bra för enskilda arbetstagare, för arbetsgivarna och för Sveriges ekonomi. Om man från politikens sida menar allvar med att möjliggöra ett livslångt lärande måste man agera. Ett reformerat utbildningssystem är nödvändigt för att alla som vill ska kunna jobba på framtidens arbetsmarknad, säger Lars Hallberg.

Tidig lokal omställning

I rapporten redovisas också arbetet inom välfärdssektorn kring tidig lokal omställning, TLO-KL som är ett initiativ av parterna för att möta en arbetsmarknad med en alltmer påtaglig personal- och kompetensbrist.

Arbetet med tidig lokal omställning bygger på att arbetsgivare och lokala fackliga företrädare tillsammans analyserar och konkretiserar vad verksamheten har för behov av kompetensutveckling. Därefter ansöker arbetsgivaren om medel hos Omställningsfonden. Alla anställda omfattas, även visstidsanställda.

10 000 medarbetare kompetensutvecklas

Konkret kan det exempelvis handla om att äldrevårdens vårdbiträden får utbildning till undersköterskor, eller att socialsekreterare ges utbildning i socialrätt för att ha möjlighet till myndighetsutövning. I dagsläget har fler än 10 000 medarbetare inom välfärdssektorn fått kompetensutveckling för helt eller delvis nya arbetsuppgifter.

Överenskommelsen TLO-KL omfattar 730 000 anställda inom kommuner och regioner samt företag och kommunalförbund som är medlemmar i Sobona. Avtalet finansieras av arbetsmarknadens parter genom inbetalningar till Omställningsfonden och omfattar 750 miljoner kronor.

 

Omställningsfondens tre förslag på reformer:

1. Utbildning under hela livet. Regeringen bör ge högskolan och yrkeshögskolan i uppdrag att aktivt främja omställning för den etablerade arbetskraften, exempelvis genom att kursutbudet i högre grad anpassas för yrkesverksamma. Även yrkesvux bör få en tydligare omställningsroll för vuxna som vill karriärväxla till ett bristyrke. Det måste också bli lättare att få sin kompetens validerad genom ett statligt finansierat system, samtidigt som branschvalideringen värnas.

2. Utbildningsplatser i hela landet. Människor ska kunna vidareutbilda sig via vuxenutbildning, distansutbildning eller andra utbildningsvägar i hela landet. Exempelvis bör det alltid vara möjligt att tentera kurser på närmsta högskola. Staten bör ta ett större ansvar än i dag för att det ska finnas ett brett och likvärdigt utbildningsutbud som möter arbetsmarknadens behov i hela landet.

3. Utökat studiemedel för yrkesverksamma. En helt avgörande faktor för att människor ska kunna skaffa sig en ny utbildning och karriär är möjligheten att försörja sig under studietiden. I dag kan man få studiemedel till och med 56 års ålder, men redan vid 47 års ålder minskar antalet veckor som man kan ta studielån. Båda dessa åldersgränser måste höjas. Nivån på studiemedlen kan också behöva anpassas så att en yrkesverksam person med familj har råd att omskola sig.